Det är roligt att se lillan på ridskolan. Det är en speciell stämning där och tjejerna i gruppen har börjat bli rätt samkörda. Det märks när de väntar på att gruppen före ska bli klara med sitt pass.
Hästar är spännande nu men var riktigt viktiga förr. Vi till och med sjunger om hästarna såhär i väntan på jul. Staffan var ju stalledräng. Det ligger en hel del symbolik och historia i texten till den julsången, ska ni veta. Egentligen handlar sången om "tävlingen" man hade på annandag jul, men eftersom julkalendern är slut då tänkte jag ändå nämna det.
Lillan blev jättelycklig när jag förklarade det ålderdomliga språket i texten för henne. Nu vet hon vad fåle och apelgrå innebär och det förstnämnda ligger ju henne redan varmt om hjärtat. (För er som inte vet så är fåle det gamla namnet på häst och apel namnet på ett träd som bär äpplen).
Fast idag var det ett par hundar som också tävlade om tjejernas intresse i stallet.
Lite ovanligt var det också att publikens bänkar upptogs av fler män än kvinnor idag. Det brukar vara tvärt om.
Kanske julen blir något i hästväg i år? Vädret verkar i alla fall bli det.